Efter promenaden började det bli mörkt, aptiten var stor och korvarna hade rykande åtgång. Fullmånen var magnifik men kvällen blev kylig så kaffet dracks i ett av de mysiga små husen. Vid lägerelden och kaffet berättade Louice mera om indianernas traditioner och läkekonst, och vad det som vi hade plockat med oss under promenaden avslöjade om oss och vår innersta. Innan vi skildes åt spelade hon indiantrummor i månskenen för oss, och även vi andra försökte oss på att sjunga med henne i indiansångerna. En magisk kväll!
Klicka på miniatyrerna för att se större bild. Du kommer tillbaka hit via back-knappen på webbläsaren.
 |
 |
 |
 |
 |
